när jag inte bloggar här:
lyckorus (och lite hat)
lever på lyckoruset från de senaste dagarna så mycket att jag måste dela med mig av det.
fick uppleva så mycket fint. så mycket kärlek. och så mycket lycka. träffade många nya roliga, trevliga och fina människor. och sjöng (skrek) med till bla zara larson, norlie & kkv och kent tills rösten inte orkade mer.
träffade på världens underbaraste värmläningar och vi kunde inte haft några bättre campmates att hänga med. internskämt på intränskämt, skratt på skratt, sup på sup. l i v e t s j ä v l a l i v
tillsist har vi ju denna queen. kommer förevigt backa henne i allt hon säger, gör och vill. för jag förstår inte hur lite girlpower kan skapa så mycket hat. hur något som är så självklart kan vara så svårt att förstå. det har aldrig varit och kommer aldrig att vara okej att skämta om våldtäkt, sexism och allt annat i samma katergori. och det är aldrig heller offrets jävla fel. så snälla, stå upp för er själva tjejer, och låt ingen förminska dig. nästa gång någon säger till mig att "jag önskar du hade kortare shorts" eller "varför har du inte något mer sexigt på dig" (ja det hände faktiskt) tänker jag inte skratta bort det, utan fråga om det där skulle vara roligt eller? för jag orkar inte mer.
tillsist har vi ju denna queen. kommer förevigt backa henne i allt hon säger, gör och vill. för jag förstår inte hur lite girlpower kan skapa så mycket hat. hur något som är så självklart kan vara så svårt att förstå. det har aldrig varit och kommer aldrig att vara okej att skämta om våldtäkt, sexism och allt annat i samma katergori. och det är aldrig heller offrets jävla fel. så snälla, stå upp för er själva tjejer, och låt ingen förminska dig. nästa gång någon säger till mig att "jag önskar du hade kortare shorts" eller "varför har du inte något mer sexigt på dig" (ja det hände faktiskt) tänker jag inte skratta bort det, utan fråga om det där skulle vara roligt eller? för jag orkar inte mer.även om festivalen till största del var ett enda stort lyckorus kan jag inte blunda för alla dessa problem som blir extra tydliga med så många männsikor samlade på ett och samma ställe. man ser saker och hör kommentarer och önskar att fler människor bara kunde FATTA.
MEN tack alla u n d e r b a r a människor för att denna festival (ändå) blev till något helt fantastisk. tack för att ni fick mig att skratta. tack för alla toalettbesök. tack för alla komplimanger. tack till alla härliga människor jag stötte på. tack för att du höll om mig. tack baguette-karren. tack duschen på fredag natt. tack för att ni hjälpte till att laga min stol. tack silvertejpen. tack torrshampot. tack för det fina vädret. tack världens bästa babywipes. tack för att ni fick mig att må bra. och tack för all kärlek.
idrottens jävla språk
Ibland så undrar man ju varför i hela världen man håller på. Varför man lägger ner alla dessa timmar på det där som varje dag kanske inte är sådär fantastikt roligt.
Men så finns det stunder då man blir påmind. När man helt plötligt förstår varför. Stunderna då denna kraft jag inte kan sätta ord på är det ända som betyder något. Faktum är att det inte finns något annat i hela världen som kan få mig att känna samma lycka (och besvikelse). För idrottens jävla språk är fan det starkaste jävla språket, och så kommer det alltid vara för mig.
Nu tackar jag för denna säsong. Den har varit min lärorikaste hittils. Nu tar jag semester ett par dagar, sen börjar uppladdningen. och alvaret inför nästa.
antirasimrasism, genusvetenskap och andra viktiga framtidsprojekt
Idag hamnade jag mitt i en konversation som fick mig att må så himla dåligt. Jag är vanligtvis en optimistik person som vill tro på framtiden. Men när jag idag helt plötsligt var omringad av vuxna människor som starkt var emot de uppmärksammade förändringarna i Pippi Långtrump samt försvarade rätten att benämnda chockladboll med ett annat namn, då blev jag rädd. Och när en av dem med gått samvete sa "Hon är precis sådär blyg och försiktig som tjejer ska vara" om sitt lilla barnbarn gick det upp för mig hur långt vi faktiskt har kvar till en värld där människor är lika mycket värda, på riktigt.
Kan ju egentligen inte tacka människorna med dessa åsikter, men de har i alla fall gjort mig fast besluten att göra något åt problemet. Jag vill inte se barn växa upp i en könsroll. Jag vill inte se människor särbehadlas för att de råkar ha ett specifikt kön, utseende eller namn. Jag vill leva i en värld där människans värde inte är begränsat, utan en självklarhet.
Även om jag egentligen hade velat ha Genusvetenskap på min egen kursplan när jag gick i skolan och fler vuxna som förebilder i antirasistiska frågor, är jag som sagt en optimistisk person och fortfarande lever med hoppet om att alla människor en dag ska förstå.
Jag tänker inte vara tyst längre.
om du inte använder din röst kommer någon annan att använda din tystnad
Jag skäms lite över att jag tidigare varit så extremt okunnig och ointresserad av politik, för det är viktigt och enligt mig ett ansvar när vi faktiskt har möjligheten att påverka. Demokrati är något fint som vi ska ta vara på, men som samtidigt kräver ansvar hos oss som röstar. För samma fantastika rättighet är också något farligt. Sanningen är att man ska aldrig underskatta kraften av vad en stor mängd dumma människor kan åstakomma (ja även Hitler var folkvald om något glömt det)
Sen har jag väl egentligen ingenting att göra med vad andra väljer att rösta på (mer än att ni alla faktiskt röstar!!!!!!) Men jag kan kan be er att tänka efter en sista gång och fundera över vad som faktiskt betyder något. Framtiden vilar i våra händer och det handlar inte längre bara om samma mål med olika vägar. Det handlar om möjligheter eller murar. Idag kan vi tillsammans stå upp mot rasismen. Tänk på det.
Idag är allas röst exakt lika mycket värld. Imorgon är den inte det. Jag röstar vänster och grönt för jämställdheten, skolan och framtidens skull. Tack och hej.
wtevr
Hej igen!
mycket har förändrats, medan annat är sig likt såhär en sommar senare. det har hänt mycket men ändå så lite. det har gått fort men ändå känns det som en evighet sen jag gick i skolan. jag har varit spontan men ändå planerad. det ar varit en konstig sommar, även om mycket ändå har varit sig likt.
SM-GULD
Allt slit blev i går så jävla värt det. Alla timmar i hallen, allt kämpade och alla besvikelser kändes helt plötsligt inte lika jobbiga och förjäves. För utan allt detta skulle vi inte vunnit den där finalen. Utan alla timmar i hallen skulle vi inte våga lita på varandra. Utan allt kämpande i ett antal säsonger hade inte kunnat spela det spel vi spelade. Och utan en rad tredjeplatser och den återkommande känslan av att ha mer att ge skulle inte viljan att vinna varit lika stark. Revanchlusten och strävan efter att visa hur bra vi egentligen är gjorde att vi tillsammans gick in med inställningen "Vi tänker inte förlora". Tillsammans vann vi ett SM-guld, tillsammans visade vi vad vi går för och tillsammans hade vi världens bästa helg.
Mösspåtagning
en liten bildbomb
och detta var bara ett urval.
Har gjort så mycket roligt och om exakt en månad tar jag studenten. men det som ska kännas så himla bra känns mest ångestladdat förtillfället eftersom jag har 7011 saker kvar att göra. längtar tills jag får njuta lite mer på riktigt av denna tid (vilket är snart hoppas jag)
ett sista påsklov på ingång
Lite från förra torsdagens skiva och lördagens tapas-date. Kämpade mig igenom högskoleprovet och därav peace-tecken-bilden. Har även sökt högskola (även om jag inte är inställd på att plugga vidare (förtillfället))
Just i detta nu är pluggstressen total och nästa veckas lov hade inte kunnat komma så mycket lägligare och det ska självklart firas woho
lördag till onsdag
"Lär mig bara tjäna pengar" av okänt poet på en av skolans skolbänkar
Min lördag ägde. Jag började med frukost ute i solen (!!!) och åkte sedan in mot stan för att promenera, shoppa och fika med mina bästa tjejer Tiffany och Sofia. Sex trötta fötter mötte några timmar senare upp Caroline för att ta oss hem till mig och vidare till Cicci för en liten klassfest. Sedan dess har jag hunnit med en skiva, en arbetsintervju och haft en konstant stressklump i magen pga allt plugg. Men pressbyrån har 50% på alla glassar vilket löser alla problem (typ). Nu ska jag strax sova pga extrem trötthet.
(långt inlägg idag woho)
en måndag:
HEJ. Har massa vårkänslor pga: Gina Tricots har blommiga påsar, solen skiner, solnedgången är fin, fryser inte ute eller i skolan, använder solglasögon och har köpt en beige vårkappa. Plz låt detta fortsätta.
friday
Denna fredag fick bli en ledig fredag med en mycket välbehövlig sovmorgon efter att ha stirrat på en datorskärm hela torsdagen. Jag spontanshoppade på rea, började se om pretty little liars och pluggade inte. Får väl sota för det imorgon.
Our generation
Our generation will be known for nothing.
Never will anybody say,
We were the peak of mankind.
That is wrong, the truth is
Our generation was a failure.
Thinking that
We actually succeeded
Is a waste. And we know
Living only for money and power
Is the way to go.
Being loving, respectful, and kind
Is a dumb thing to do.
Forgetting about that time,
Will not be easy, but we will try.
Changing our world for the better
Is something we never did.
Giving up
Was how we handled our problems.
Working hard
Was a joke.
We knew that
People thought we couldn’t come back
That might be true,
Unless we turn things around
(Read from bottom to top now)
Never will anybody say,
We were the peak of mankind.
That is wrong, the truth is
Our generation was a failure.
Thinking that
We actually succeeded
Is a waste. And we know
Living only for money and power
Is the way to go.
Being loving, respectful, and kind
Is a dumb thing to do.
Forgetting about that time,
Will not be easy, but we will try.
Changing our world for the better
Is something we never did.
Giving up
Was how we handled our problems.
Working hard
Was a joke.
We knew that
People thought we couldn’t come back
That might be true,
Unless we turn things around
(Read from bottom to top now)
så börjar vi om igen
Höjdpunkter:
AVICII
Allsvenskan guld
Skiva
Studentmössa
AVICII
Allsvenskan guld
Skiva
Studentmössa
Igår hade jag min studentskiva och idag kan jag inte skilja på glädjen, ångesten och baksmällan. Men den tiden är nu kommen och det är bara att vänja sig, typ. Det blev i alla fall en mycket lyckad kväll som levde upp till alla förväntningar och därav glädjen.
(skulle ha publicerats igår)
